Äldre kvinna utkastad från exklusiv butik – polis ingriper och rättar till situationen
Eleanor Morgan vaknade till den välbekanta värken i lederna som blivit hennes ständiga följeslagare under det senaste decenniet.
Solens strålar sipprade in genom de slitna gardinerna i hennes enkla enrummare och spred ett varmt sken över de akvarellmålningar som prydde nästan varje ledig vägg.
Vid sjuttioåtta års ålder hade hon samlat på sig ett helt livs konstverk – landskap, porträtt, stilleben – varje tavla ett kapitel i hennes visuella självbiografi.
Hon satte sig långsamt upp, med en lätt grimas när de artritdrabbade fingrarna protesterade mot rörelsen.
Den digitala klockan på nattduksbordet visade 07:15. Ytterligare en dag, ännu en kamp med hennes åldrande kropp.
Men idag var annorlunda. Idag hade hon ett mål.
Eleanor tog sig till den lilla pentryn och satte på vattenkokaren för sitt morgonte.
Medan hon väntade på att vattnet skulle koka upp, öppnade hon skåpet ovanför diskbänken och tog fram en gammal kakburk prydd med blekta bilder från de skotska höglanden.
Inuti, noggrant sorterat och räknat, låg hennes “Sophia-fond” – 275 dollar sparade under sex månaders försiktig budgetering, en femdollarssedel och en tiodollarsedel i taget.
Hennes dotterdotters examen närmade sig, liksom antagningen till Rhode Island School of Design.
Det deltidsstipendium Sophia fått var ett bevis på hennes exceptionella talang, men det täckte inte kostnaderna för konstmaterial.
Eleanor visste alltför väl hur dyrbara professionella material kunde vara och vilken skillnad kvalitet gjorde för att utveckla ens hantverk.
