Ett par med Downs syndrom väljer att få barn och konfronteras med kritik.
Många av oss kan känna igen oss i att få andras åsikter och frågor om att skaffa barn.
I dagens samhälle finns det ett oskrivet krav på att man bör ha ett stabilt jobb, hitta en partner, gifta sig och skaffa barn.
Därför måste ofta par som väljer att inte få barn förklara sitt beslut inför andra.
Människor som inte förstår ett sådant val kan ibland ställa klumpiga och personliga frågor som egentligen inte rör dem.
Dessa frågor kan vara både obekväma och känsliga, och få den som blir frågad att känna sig obekväm, särskilt när det gäller varför de har valt att inte bli föräldrar.
Tyvärr betraktas ibland beslutet att inte skaffa barn som en form av egoism – men när par som anses «annorlunda» vill ha barn tillsammans förändras synen på egoism snabbt.
För över 20 år sedan fick Patti White från Kalifornien veta något som både gjorde henne lycklig och orolig.
Hennes dotter Lisa berättade att hon var gravid.
Lisa har Downs syndrom, en medfödd genetisk störning som påverkar både fysisk och mental utveckling i olika grader.
Men vad många glömmer är att många personer med Downs syndrom kan leva självständigt, ha jobb och ta hand om sig själva.
Även om sannolikheten är lägre att två personer med Downs syndrom får barn, eftersom det är ovanligt att en man med Downs syndrom kan bli far, är det inte omöjligt.
När Patti fick veta att hon skulle bli mormor blev hon mycket överraskad, men hon stöttade fullt ut sin dotters beslut att behålla barnet.
Vid 29 års ålder hade Lisa sitt eget hem och arbetade heltid på en lokal second-handbutik. Hon hade bott själv i över ett decennium.
”Hon kom bra överens med alla. Hon kunde göra allt utom att hantera kassan.
Hon trivdes där och de tyckte om henne,” berättade Patti för Voice 2016.
Lisa hade också inlett en relation med en man med Downs syndrom.
De träffades ofta men bodde på olika ställen. Patti insåg att deras förhållande var hälsosamt och att de diskuterade viktiga ämnen som preventivmedel och säker sex.
”Böckerna sa då att män med Downs syndrom inte kan få barn, och vi blev tillsagda att inte oroa oss,” sa Patti.
En dag efter lunch fick Patti ett meddelande från sin dotter Lisa: «Mamma, jag ska bli MORMOR!» Patti blev förvånad, eftersom Lisas pojkvän har Downs syndrom.
Lisas beslut att behålla barnet ifrågasattes, men hennes familj stöttade henne.
Under graviditeten mådde Lisa inte bra, men Nic föddes fyra veckor för tidigt och hade också Downs syndrom.
Nics pappa var närvarande vid födseln men gick bort när Nic var fem år.
Nic växte upp med sin mamma och mormor, som är mycket stolta över honom.
Trots att många ifrågasatte Lisas beslut, fortsatte Nic att blomstra och avslutade sin utbildning.
Nic säger: «Jag har två mammor. Min mamma Lisa är mitt största stöd.» 2016 delade Patti en rörande uppdatering på Facebook, där hon uttryckte stolthet över familjens resa.
Lisas och Nics historia visar hur personer med Downs syndrom berikar livet och ger inspiration.
